Henrik Meinander (f. 1960) är filosofie doktor och professor i historia vid Helsingfors universitet. Hans omfattande vetenskapliga produktion har i synnerhet gällt 1800- och 1900-talets historia i Finland och de nordiska länderna, där han har publicerat exceptionellt mångsidiga publikationer.
Henrik Meinander disputerade till doktor vid Helsingfors universitet 1994 och tre år senare blev han vald till docent vid både Helsingfors universitet och Åbo Akademi. Sedan 2001 har han varit professor i historia vid Helsingfors universitet i ett svenskspråkigt läroämne. Meinander har även arbetat som intendent vid Mannerheim-museet åren 1991–1997 och som direktör för Finlandsinstitutet i Stockholm åren 2001–2002. Han har varit medlem i Kungliga Akademien för de fria konsterna, FrKA, sedan 2002, medlem i Finska Vetenskaps-Societeten sedan 2003 och ordförande för Svenska litteratursällskapet i Finland åren 2017–2023. År 2007 beviljades Meinander Svenska Akademiens Finlandspris.
De nordiska aspekterna har i professor Meinanders undersökningar betonats ända sedan forskarkarriärens början. Den nordiska idrottshistorien var Meinanders första specialiseringsområden och senare har han utvidgat sitt perspektiv framför allt till krigshistoria, politisk historia och samhällshistoria.
Hans vetenskapliga produktion är mycket omfattande, och det finns tiotals enbart av referentgranskade vetenskapliga artiklar och andra vetenskapliga artiklar drygt ett femtiotal. Tack vare dessa undersökningar har Meinanders mångsidiga resultat och omfattande kompetens förmedlats till forskarna i Finland och annanstans i över trettio år. Trots detta är Meinander framför allt författare av omfattande och djupgående monografier: han har skrivit över tio vetenskapliga verk och redigerat flera antologier.
Meinander är även en aktiv populariserare av vetenskap och deltar i den offentliga debatten med motiverade argument. Meinander har deltagit i många radio- och televisionsproduktioner som sakkunnig i historia och på så sätt främjat historiebranschens genomslag i dagens samhälle.
Med priset vill man stärka Helsingfors som vetenskapsstad
Helsingfors vetenskapspris har delats ut sedan 1996. Syftet med Helsingfors vetenskapspris är att stärka Helsingfors som vetenskapsstad och göra staden mer välkänd inom detta område. Priset beviljas som erkänsla för ett betydande vetenskapligt arbete utfört av en Helsingforsbo eller som gjorts i Helsingfors.
Helsingfors delade ut forskningsstipendier för stadsforskning
Under Helsingforsdagen delade Helsingfors stad även ut forskningsstipendier till elva forskningsprojekt. Stipendiernas belopp uppgår totalt till 73 000 euro. Stipendierna är avsedda för forskare som avlagt högre högskolexamen, särskilt dem som genomför licensiatforskningar och doktorsavhandlingar. Även nydisputerade post doc-forskare stöds med stipendier.
Som grunder för beviljandet av stipendiet har Helsingfors stad uppskattat forskningsplanens vetenskapliga kvalitet, genomförbarhet och forskningstemats betydelse för staden.
Helsingfors stads forskningsstipendium beviljades till följande sökande och forskningsämnen:
- Jenni Erjansola: Lähiluontokiistat osana Helsingin paikallisdemokratiaa
- Johanna Hela: Helsingin varhaiskasvatuksessa olevien lasten infektiosairastamisen vaikutukset lapsiperheiden arkeen
- Laura Horsmanheimo: Haavoittuvaisuuden ja vastarinnan dynamiikka: Seksi- ja erotiikka-alan työntekijöiden itsemäärittelyn mahdollisuudet julkisessa kaupunkitilassa
- Ilia Kravchenko: Urban Heatwave Resilience and Microenvironment Influence: A Comparative Study of Simulated and Actual Apartment Buildings Performance in Helsinki
- Olivia Mahlio: Estimation of the related ecosystem services and potential for biodiversity: Flooding as a resource for biodiversity
- Youngsun Park: Do public values still exist in marketised care? Public values management in long-term care policy for older people
- Sander Ramboer: A study on the City of Helsinki's energy advisory services to housing companies
- Smarika KC: Ageing in the Margins: Understanding Ageing and Well-being of non-European Migrant Women in Helsinki
- Jonathan Terschanski: Urban Hideouts - Understanding Structural Dynamics of Microclimate Refugia in Urban Green Areas
- Jana Turk: On Vulnerabilities, wellbeing and resilience: A case study on religious minority's versatile capacities and coping during and after the covid-19 pandemic in Helsinki
- Meng Xu: Unveiling Urban Lifestyle Patterns and Their Nexus with Urban spatial structure for Climate-neutral urban Planning