– Vi insåg att vi inte kan svara på ökande utmaningar som gäller psykisk hälsa, studerandenas och senare de anställdas utmattning eller efterfrågan på studerandevårdstjänster och social- och hälsovårdstjänster bara genom att öka individuell terapi och tunga tjänster, utan vi ska kunna stödja våra studerande innan situationerna kommer till sin spets. Vi förstod att det effektivaste sättet är att svara på dessa utmaningar med vardagliga åtgärder och växelverkan på gymnasierna, berättar Tarja Aro-Kuuskoski och Riina Ståhlberg.
Hoppets pedagogik svarar på tre stora behov som kommer från Helsingfors stadsstrategi och vision Utbildning 2030: att stärka välbefinnande och hälsa, att utveckla sociala och emotionella färdigheter samt att förebygga segregation. Helsingfors stad har identifierat att respektfullt bemötande av studerande och studerandenas gemenskap som en central faktor även i arbetet med att förebygga segregationsutmaningar och deras följdeffekter.
I lärgemenskapen är var och en värdefull
Hoppets pedagogik förstärker en sådan verksamhetskultur och ett sådant undervisningssätt där man bemöter var och en från rektor till studerande respektfullt och lägger märke till det goda hos den andra. Målet är att förstärka de strukturer och de socio-pedagogiska lösningar som enligt bedömningen av effektivitet av gemensam studerandevård 2024 på det effektivaste sättet stöder välbefinnande och lärande.
Välbefinnandet och lärandet kan inte skiljas från varandra: en välmående studerande kan lära sig och en lärande studerande tar hand om sig själv och andra tack vare den ökande förståelsen. Ökningen av välbefinnandet i läroanstalterna förebygger belastning inom studerandevårdstjänster och social- och hälsovård. Ökningen av välbefinnandet i läroanstalterna stärker studerandes engagemang i sina studier och sin lärgemenskap.
Tro på sig själv och framtiden är inte en självklarhet
Gymnasiestuderande är fortfarande unga och i ungdomen övar man att behärska sina känsloreaktioner och tåla obekväma känslor. I utmanande situationer och situationer som skapar besvikelser kan vuxna visa att det är möjligt att klara av allt. Genom hoppets pedagogik stärks studerandenas resiliens som bidrar till studieförmåga, ork och framtidstro.
– Särskilt våra unga studerande befinner sig i ett utvecklingsskede där det händer betydande ändringar i psyket. De behöver stöd för uppväxten och utvecklingen utöver från vuxna även från sina kamrater, berättar Riina Ståhlberg.
Den vetenskapliga grunden för hoppets pedagogik ligger i positiv psykologi, resiliensundersökning och observationer från forskningskonsortiet för Helhetsbetonat välbefinnande i skolan (SchoolWell).
– Vi vet utifrån bevisat forskningsrön att välbefinnande, framtidstro och resiliens skapas i läroanstaltens vardag, genom växelverkan och människorelationer på lektioner. Till exempel har undersökningsprojektet SchoolWell lyft upp den betydande effekt som gemenskapen och kamratrelationer har för lärande och helhetsbetonat välbefinnande, säger Tarja Aro-Kuuskoski.
– Utan resiliens är det inte möjligt att gå vidare eller ens klara sig i den osäkra världen, så studerande ska kunna stärka den redan i ungdomsåldern före ett självständigt liv. Om våra studerande inte är hoppfulla om sin framtid, hur bra kan deras arbetsförmåga någonsin vara, funderar Tarja Aro-Kuuskoski.
Förändringen av gemenskapen börjar med ledaren
När man vill att förändringen blir en del av läroanstalternas gemenskaper, ska förändringen börja med ledare och ledningssätt. Detta gäller också hoppets pedagogik.
– Hoppets pedagogik stärker hela arbetsgemenskapens välbefinnande. Med tanke på hur våra studerande orkar och deras trygghetskänsla är det viktigt att även vuxna mår bra och upplever att de blir uppskattade. Då är det lättare att bemöta studerande respektfullt. Helsingfors kan genom sitt exempel visa vägen som en aktör som ökar studerandenas och arbetsgemenskapens välbefinnande och stärker resiliensen, påminner Aro-Kuuskoski och Ståhlberg.
Tarja Aro-Kuuskoski och Riina Ståhlberg vill själv med sitt exempel ge hopp och framtidstro till läroanstalternas vardag. Man ökar välbefinnandet genom att leda förändringen tillsammans, genom att agera ansvarsfullt och genom att öka den lokala delaktigheten.
Välkommen till Educa-mässan 24–25.1 för att höra mer om ämnet.
