Koordinationsgruppen fortsätter sitt arbete för att förbättra personalläget inom småbarnspedagogiken

Den koordinationsarbetsgrupp som Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen tillsatte på våren 2022 har arbetat i drygt ett år för att förbättra tillgången på arbetskraft inom småbarnspedagogiken. 
Päiväkodin työntekijöitä pöydän ääressä.
Bild: Maija Astikainen

Arbetsgruppen har hunnit ta fram flera idéer till åtgärder som har förbättrat personalläget. Arbetsgruppen leddes första året av biträdande borgmästare Nasima Razmyar, som sadlade om till riksdagsledamot i slutet av våren. Biträdande borgmästare Johanna Laisaari har tagit över som gruppens ordförande.  

– Personalläget inom småbarnspedagogiken har länge varit utmanande. I en svår situation har Helsingfors gjort ett gott arbete på bred bas för att förbättra tillgången på personal, säger biträdande borgmästare Johanna Laisaari.
 
– I koordinationsgruppen för småbarnspedagogiken har man tillsammans sökt nya perspektiv och lösningar för att främja tillgången på personal och utveckla nya verksamhetssätt.

Man har sökt lösningar för en fungerande vardag bland annat genom att öka vikariearrangemangens smidighet, utveckla rekryteringen både ur chefernas och de arbetssökandes synvinkel samt utveckla utbildnings- och karriärvägarna.

För att bättre kunna svara på behov av vikarier i daghemmen inrättades förra året exempelvis en så kallad snabbinsatsenhet. Enheten har utvidgats och består nu av cirka 40 erfarna barnskötare inom småbarnspedagogiken, som bidrar med värdefull hjälp i daghemmens vardag. Snabb hjälp finns att få i stadens alla områden och även inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken.

Utveckling av rekryteringsprocesserna

I början av år 2023 fick rekryteringen inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och svenska servicehelheten förstärkning i form av sex hr-planerare. Deras huvuduppgift är att stötta chefer i utmanande rekryteringssituationer och bland annat hitta nya sätt att nå och möta arbetssökande.  

Helsingfors har upprättat en arbetsbeskrivning för de nya socionomerna inom småbarnspedagogiken och har sett till att socionomerna har en egen plats i daghemmets multiprofessionella team. Det är nu möjligt att söka uppgifter för socionomer vid Helsingfors stad genom den så kallade kontinuerliga ansökningen.  

Behörighetsutbildningarna påverkar tillgången på personal

Helsingfors stad stödjer sina anställdas studier inom flerformsutbildningar som ger behörighet som lärare inom småbarnspedagogiken. I praktiken innebär flerformsstudier att de studerande har möjlighet att närvara på universitetet några dagar en gång i månaden. Staden stödjer också flerformsstudier som ger behörighet som socionom inom småbarnspedagogiken och som ordnas vid olika yrkeshögskolor. En stadsanställd som antagits för studier kan studera på arbetstid i 74 dagar, och i övrigt sker studierna på kvällar och veckoslut.

Förra våren öppnade Helsingfors stad möjligheten att ansöka till läroavtalsutbildning som ger kompetens för att verka som barnskötare inom småbarnspedagogiken genom en öppen ansökan. Under den tvååriga utbildningen avlägger den studerande grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning, som krävs för yrket barnskötare inom småbarnspedagogiken, i Step-utbildning vid sidan om arbetet. Studierna sker huvudsakligen på arbetsplatsen. Det finska yrkes- och vuxeninstitutet Stadin ammatti- ja aikuisopisto utvecklade coachning i arbetslivs- och lärandefärdigheter, som är ett nytt koncept och som man deltar i under arbetsprövning. Efter arbetsprövningen är det möjligt att fortsätta med läroavtalsutbildning.

Fostrans- och utbildningssektorn har tillsammans med stadens sysselsättningstjänster utvecklat en ny modell för invandrare med utbildning inom fostran eller undervisning i syfte att möjliggöra arbete som barnskötare inom småbarnspedagogiken eller skolgångshandledare. Försöket utvidgades snart från att utöver ukrainare omfatta alla yrkespersoner inom pedagogik som har ett främmande språk som modersmål och en examen inom fostran eller undervisning, men som ännu inte har de kunskaper i finska som behövs för arbetet.

– Även om mycket redan har gjorts fortsätter vårt arbete i koordinationsgruppen, konstaterar Johanna Laisaari.

Som kommande utmaningar lyfter Laisaari särskilt fram tillgången på svenskspråkig personal samt främjandet av internationella rekryteringar och rekryteringar av personer som har ett främmande språk som modersmål, men som redan är bosatta i Finland. Det är också viktigt att främja utvecklingen av läroavtalsstigar och fortsätta med läroavtalsutbildningen för branschbytare – något som väckt intresse – samt utvecklingen av olika karriärvägar över lag.

Personalens synpunkter har beaktats i samband med utvecklingen av verksamheten. 
 
– Det är särskilt viktigt att vi även i fortsättningen är lyhörda för vår personal och deras åsikter om stödåtgärder som gör arbetet ännu mer meningsfullt samt utvecklar ledarskapet och dess strukturer, säger Laisaari.

– Dessutom har vår koordinationsgrupp kompletterats med representanter för personalen, nämligen med huvudförtroendeman Jaana Kesänen och förtroendeman Anna Laakkonen.