Staden följer regelbundet upp välbefinnandet i bostadsområdena baserat på egen statistik- och forskningsmaterial och på information från stadens servicesystem. Forskarna i projektet Puhti har haft möjlighet att använda nya informationskällor för att bredda bilden om invånarnas situation i olika områden inom Helsingfors. I den färska rapportten presenteras resultat om inköpsbeteenden, betalningsanmärkningar och uppgifter om hobbyer och fysiska funktionsförmåga hos barn och unga.
Ohälsosamma livsmedelsinköp och betalningsanmärkningar vanligast i de områden som klarar sig sämst
Resultaten om köpbeteende visar att särskilt i de bostadsområden med hög socioekonomisk status används tobak mer sällan än i andra områden. Till exempel är det också något mindre vanligt att köpa alkohol i matbutiker i områden med hög socioekonomisk status.
Å andra sidan observeras inga större skillnader i den genomsnittliga dagliga konsumtionen av frukt och grönsaker när man jämför områdena baserat på socioekonomisk status. Skillnaderna mellan ytterligheterna när det gäller de här fenomenen är dock tydliga när man tittar på olika postnummerområden.
Det finns också tydliga regionala skillnader i hur många unga vuxna som har betalningsanmärkningar. Unga vuxna har mer än tre gånger så många anmärkningar i bostadsområden med lägst socioekonomiskt status jämfört med områdena som har högst status. I de äldre åldersgrupperna är skillnaderna mellan regionerna likartade.
Tydliga regionala skillnader även när det gäller deltagande i organiserad hobbyverksamhet och fysisk funktionsförmåga bland barn och unga
Bostadsområdena i Helsingfors skiljer sig också när det gäller deltagande i organiserad hobbyverksamhet samt barn och ungas fysiska funktionsförmåga. Deltagande i organiserad hobbyverksamhet är vanligare i bostadsområden med hög socioekonomisk status. Framför allt områden med låg socioekonomisk status har en betydligt högre andel barn med försämrad fysisk funktionsförmåga.
Lågt deltagande i organiserad hobbyverksamhet och försämrad fysisk funktionsförmåga bland barn och unga verkar också vara koncentrerat till samma områden när man tittar på ytterligheterna enligt postnummerområden i stället för enligt socioekonomisk status.
En bredare bild behövs för att förebygga regional segregation
Informationen som presenterats bekräftar den tidigare lägesbilden av regionala skillnader när det gäller välbefinnande i Helsingfors genom att tydligare lyfta fram skillnaderna mellan ytterligheterna i regionerna. Om man därmed bara tittar på genomsnittet för staden kan man alltså missa områden som har behov av fokuserade åtgärder.
– I framtiden bör en mer exakt bild baserad på flera källor tas fram för att rikta åtgärder och interventioner i områden med låg socioekonomisk status, säger Tommi Sulander, ledande expert vid Helsingfors stad.
Helsingfors stads projekt Puhti finansieras av det globala nätverket Partnership for Healthy Cities, som består av 74 städer och som har åtagit sig att förebygga icke-smittsamma sjukdomar som hjärtsjukdomar, cancer, diabetes och skador hos invånarna. Helsingfors stad bjöds in att delta i nätverket Partnership for Healthy Cities 2019. Med stöd från Bloomberg Philanthropies och i samarbete med Världshälsoorganisationen och Vital Strategies har städerna i nätverket ännu större möjlighet att öka den politiska påverkan och genomförandet av interventioner på vägen mot målet att minska icke-smittsamma sjukdomar och skador i sina samhällen.
