Under 2020 påverkade coronaviruspandemin i hög grad Helsingforsregionens trafik. Mängden motorfordonstrafik minskade särskilt efter att coronarestriktionerna trädde i kraft och distansarbetet ökade. Coronaläget orsakade även förändringar i kollektivtrafikens passagerarantal. Lite över hälften av resorna inom Helsingfors avverkades till fots.
Undantagsåret gjorde staden tystare och luften renare samt minskade utsläppen
Under största delen av 2020 var luftkvaliteten i Helsingfors god eller tillfredsställande. Halterna av kväveoxid (NO2) från avgaser samt gatudamm (PM
10) var exceptionellt låga, vilket berodde på väderförhållandena och de minskade trafikmängderna.
”Utsläppen minskade märkbart jämfört med året innan, med hela nio procent. En del av minskningen beror på coronapandemin och restriktionerna för att minska resandet, andra i sin tur på minskad kolförbränning. I framtiden måste vi säkerställa att utsläppen fortsätter minska tillräckligt snabbt, när vi börjar återgå till det normala. Stängningen av Hanaholmens kraftverk, resultaten av utmaningstävlingen Energy Challenge och vårt arbete med utsläppen från byggnader och byggarbetsplatser lovar gott för att vi ska lyckas med det”, säger biträdande borgmästare Anni Sinnemäki.
År 2020 var de totala utsläppen av växthusgaser i Helsingfors omkring 33 procent lägre än år 1990. Därmed uppnådde staden det uppställda målet att minska växthusgasutsläppen med 30 procent fram till år 2020. Räknat per invånare minskade utsläppen till rekordlåga 3,6 ton och var 50 procent lägre än 1990.
Naturområden lockade människor
Friluftsområdena var flitigt besökta på grund av coronapandemin, när stadsborna sökte sig till lugna miljöer. Tysta eller lugna platser är mycket viktiga för Helsingforsborna, vilket resultaten från invånarenkäten som publicerades hösten 2020 visar. I enkäten markerades platser som upplevdes som tysta och lugna runt om i staden, särskilt i stora grönområden och i närheten av vattendrag.Till exempel Fårholmen, som omges av Gammelstadens fågelvatten, besöktes år 2020 av cirka 200 000 friluftsmänniskor, vilket är cirka 45 procent mer än året innan.
”Det ökade intresset för friluftsliv och naturskyddsområden gjorde att slitaget och nedskräpningen i områdena ökade. I de mest populära områdena byggde man stängsel och placerade ut fler skyltar, för att hålla folk borta från känsliga naturområden”, säger miljödirektör Esa Nikunen.
Ett rekordstort antal nya parkfaddrar anmälde sig år 2020 till parkfadderverksamheten, eftersom invånarna i allt större grad vill delta i renhållningen av miljön.
År 2020 godkändes beslut om att grunda fyra naturskyddsområden i Helsingfors samt nyttjande- och vårdplaner för dessa.Det största av dessa är Tomtbackaskogen på 137 hektar.De övriga nya naturskyddsområdena var fågelskär.Naturskyddsområdena täcker för närvarande 3,2 procent av den totala markarealen i Helsingfors.
Stadens småvatten, biota och skadliga ämnen kartlades
Under 2020 inledde staden ett långsiktigt arbete för att klassificera småvatten och kartlägga biota. Syftet är att identifiera bäckobjekt som behöver särskilt skydd. Dessutom kartlades förekomsten av skadliga ämnen i havsområdena i huvudstadsregionen. Skadliga ämnen förekommer i synnerhet på havsbotten och i organismer. I början av 2020 orsakade störtregn flera överströmningar i avloppsvattensystemet, vilket försämrade kvaliteten på kustvattnen lokalt.
Följ på nätet hur Helsingfors stads åtgärder för cirkulär ekonomi framskrider
En färdplan för cirkulär ekonomi och delningsekonomi i Helsingfors godkändes våren 2020. Färdplanen omfattar 31 konkreta åtgärder, och i tjänsten Kiertotalousvahti kan stadsborna följa hur åtgärderna genomförs. År 2020 främjades särskilt åtgärder i anknytning till rivning av byggnader och till upphandlingar. Borgmästaren undertecknade dessutom europeiska deklarationen för cirkulära städer (European Circular Cities Declaration), vars mål är en övergång från linjär ekonomi till cirkulär ekonomi.
År 2020 grundades Stadin safkas svinnmatsterminal i samarbete mellan Helsingfors stad och Helsingfors kyrkliga samfällighet. Terminalen gör det möjligt att via mathjälpen använda överbliven mat från handelssektorn, grossisterna och livsmedelsindustrin på ett mer effektivt, omfattande och professionellt sätt än tidigare.
Miljöinvesteringarna ökade med 20 procent jämfört med föregående år
162 miljoner euro användes för miljöinvesteringar, vilket är 18,8 procent av stadens samtliga investeringar i anläggningstillgångar. Stadens miljöinvesteringar ökade med 20 procent jämfört med föregående år. De största investeringarna anknöt till främjandet av klimat- och miljövänliga trafikformer – bland annat HST:s investeringar i kollektivtrafiken (81 %) – samt sanering av förorenad mark (15 %). Helsingfors stads miljökostnader var i fjol 74 miljoner euro. De största utgiftsposterna hänförde sig till områdenas renhållning och avfallshantering (29 %) samt främjande av klimat- och miljövänliga transporter (22 %).
Mer detaljerad information om de indikatorer som beskriver tillståndet för och belastningen på miljön finns i tjänsten Helsingfors miljöstatistik på www.helsinginymparistotilasto.fi(Länk leder till extern tjänst).
- Helsingfors stadsfullmäktige behandlade miljörapporten på sitt sammanträde den 16 juni 2021.
- Helsingfors stads miljörapport 2020 (webbpublikation) https://julkaisut.hel.fi/sv/utgivningar/miljorapport-2020-0(Länk leder till extern tjänst)
- Miljörapporten finns som öppna data på http://www.hri.fi/fi/dataset/helsingin-kaupungin-ymparistoraportti(Länk leder till extern tjänst) och http://www.hri.fi/fi/dataset/helsingin-kaupungin-ymparistotilinpito(Länk leder till extern tjänst) (på finska).
- De långa tidsserierna och den omfattande samlingen av över 200 miljöindikatorer finns i tjänsten Helsingfors miljöstatistik på www.helsinginymparistotilasto.fi(Länk leder till extern tjänst) och som öppna data på https://hri.fi/data/sv/dataset/helsingin-ymparistotilasto(Länk leder till extern tjänst).
Bild; Julia Kivelä.
