Kalle, 14, håller vant en mikrofon i handen när han intervjuar Arto Alho, lärare i mediefostran samt modersmål och litteratur. Klasskamraten Joel, 14, filmar.
Kalle och Joel går i klassen med intensifierad undervisning i media vid Vuoniityn peruskoulu i Helsingfors. Åttondeklassisterna är nöjda med sitt val. "Jag är intresserad av att göra nyheter och använda kameran. Jag hörde om den intensifierade undervisningen i media och funderade om det är något för mig. Som tur var bestämde jag mig för att söka in dit", säger Joel.
I den intensifierade undervisningen har de bland annat fått lära sig intervjuteknik, bekantat sig med att använda kamera och uppdaterat skolans konton på de sociala medierna. "Jag slog just skolans rekord i Instagram-gillanden när jag gjorde en uppdatering som fick 170 gillanden", berättar Kalle.
Både Kalle och Joel tror att de kommer att arbeta inom mediebranschen. Det kan till exempel vara fråga om nyhetsredaktörens yrke eller arbete som videospelsdesigner.
Närskola eller intensifierad undervisning?
Vuoniityn peruskoulu erbjuder intensifierad undervisning i musik- och medieklasser. Den intensifierade musikundervisningen börjar i årskurs tre och den intensifierade medieundervisningen i årskurs sju. I intensifierad undervisning studerar man mer av ett visst läroämne eller ämnesområde.
Ansökningsalternativen för intensifierad undervisning i Helsingfors är digital bildkonst, framställning, bildkonst, latin, gymnastik, gymnastik och huslig ekonomi, natur och vetenskap, matematik, matematik och naturvetenskap, mediefostran, musik, nutidsdans, konst, dans, rörelse och framställning, danskonst, teknologifostran samt kommunikation.
Ansökan till intensifierad undervisning sker via inträdesprov. Proven ordnas i januari–februari och innehåller olika uppgifter som testar elevens beredskap att studera i den intensifierade undervisning som hen sökt till. Ansökningstiden är i november-december och ansökningsblanketten fylls i i Wilma.
Man lär sig genom att göra
Enligt läraren Arto lockar skolans båda intensifierade linjer elever. Särskilt den intensifierade undervisningen i media har ökat i popularitet under de senaste åren.
– Vi får elever från områden utanför närskolans elevområde, till exempel från östra Helsingfors, berättar Arto.
I elevens läsordning syns den intensifierade medieundervisningen som ett eget läroämne som studeras två timmar i veckan. Annars framskrider man enligt den normala läroplanen. I årskurs sju bekantar sig man på ett mångsidigt sätt med att skapa medier, såsom att fotografera, klippa och intervjua. I årskurs åtta och nio kan eleverna fördjupa sig i de studier inom mediebranschen som intresserar dem mest.
– Principen för den intensifierade medieundervisningen är att man lär sig via arbete. Vi strävar efter att ge eleverna redskap att jobba med så snart som möjligt, så att de kan skapa sitt eget medieinnehåll. Dessutom fördjupar vi oss in i mediekulturen, medieetiska frågor och mediekritik.
Besök på en nyhetsredaktion
Eleverna i den intensifierade medieundervisningen gör också olika besök och deltar i projekt utanför skolan. Medieklassen har deltagit bland annat i mediefostringsprojektet Yle Uutisluokka, där unga beslutar om vilka teman som nyheter ska göras. Nyheterna publiceras på Yles kanaler och på skolornas hemsidor: "Målet är att redan från början skapa ett starkt nätverk av samarbetspartner som erbjuder möjligheter att bekanta sig med vidareutbildningen."
Enligt Arto lämpar sig den intensifierade undervisningen i media för alla som är intresserade av media – och kanske av att arbeta inom mediebranschen i framtiden.
Inträdesproven ordnas för elever i sjätte klass under januari–februari. Man behöver inte ha några förhandsfärdigheter i ämnet: "I inträdesförhöret testas till exempel inte om man kan använda olika apparater. Det är fråga om till exempel uppgifter som mäter förmågan att arbeta i grupp och den visuella förmågan. Man behöver inte vara nervös inför provet." Arto önskar alla elever i årskurs sex som är intresserade av intensifierad undervisning i media att delta i urvalsprovet:"Det vore fint att också fler elever med invandrarbakgrund söker sig till oss."
Premiärnerver
Det är spänning i luften i skolans gymnastiksal. Elever i årskurs nio inom den intensifierade undervisningen i media förbereder sig inför premiären av musikalen Shrock i morgon. Ruut, 15, spelar rollen som prinsessan: "Vi har övat hela hösten. Nu under premiärveckan har vi övat från morgonen till kvällen."
Även musikläraren Susanna Hallaste har jobbat långa dagar och njutit av dem. Det är fråga om den sjuttonde musikalen som hon lotsar vid Vuoniityn peruskoulu: "Slutarbetet för eleverna i nionde klass i musiklinjen är alltid en stor satsning och glädje. Vi gör själva manuskriptet och även en del av sångerna. Rollerna skräddarsys så att var och en får stå på scen så mycket som hen önskar. "
Ansökan till den intensifierade undervisningen i musik görs inför antingen tredje eller sjunde årskursen. De som börjat på musiklinjen i tredje årskursen får automatiskt fortsätta den intensifierade undervisningen också i årskurs sju: "Tidigare musikbakgrund behövs inte nödvändigtvis. Varje år får vi också elever som inte tidigare har haft musik som hobby."
