Ny publikation om ungas utbildning i Helsingfors granskar övergången från grundskolan

År 2020 fick fler ungdomar än tidigare en studieplats, och fler tog också emot den. Jämfört med föregående år kan man observera en positiv trend.
Kaksi hymyilevää nuorta oppitunnilla, poika ja tyttö.

År 2020 fick fler ungdomar än tidigare en studieplats, och fler tog också emot den. Jämfört med föregående år kan man observera en positiv trend. Den här informationen framgår ur den nya publikationen Nuorten koulutus Helsingissä, som granskar ungdomars övergång från grundskolan. I Helsingfors är det vanligare än i resten av landet att fortsätta till gymnasiet och utbildningar i övergångsskedet.

Nästan alla, 99 procent, av Helsingforsungdomarna som avslutat grundskolans nionde klass och ansökte till utbildning under våren 2020 fick en studieplats. En liten del, en procent, av ungdomarna blev dock utan studieplats. Dessutom tog en liten del, tre procent, av dem som valts till en utbildning inte emot sin studieplats.

Majoriteten av ungdomarna fortsätter direkt från grundskolan till en examensutbildning på andra stadiet. I Helsingfors är det vanligare än i resten av landet att gå från grundskolan till gymnasiet samt olika utbildningar i övergångsskedet, till exempel förberedande och handledande utbildning eller tilläggsundervisning. I Helsingfors är den direkta placeringen i fortsatt utbildning ändå i sin helhet på lägre nivå än i hela landet eller i de andra stora städerna. Av dem som gick ut grundskolans nionde klass 2019 fortsatte fem procent inte till någon utbildning under samma år.

Det förekommer skillnader i deltagandet i utbildning på andra stadiet – det är vanligare för flickor än för pojkar att studera till en examen. Det är också vanligare bland studerande som talar de inhemska språken att studera på andra stadiet än studerande som talar främmande språk. Inom Helsingfors förekommer det också regionala skillnader i hur stor del av 16–18-åringarna som deltar i andra stadiets utbildning. Skillnaden mellan distrikten med det högsta och det lägsta deltagandet är 16 procentenheter. I praktiken har skillnaderna inte minskat sedan början av 2010-talet. Också det om en ung person börjar gymnasiet eller en yrkesutbildning varierar väldigt mycket i olika delar av staden.

Övergångsskedet från grundskolan är inte enkelt för alla

En liten del av ungdomarna blir utan studieplats genast efter grundskolan. I genomsnitt avbryter också cirka sex procent av ungdomarna en utbildning på andra stadiet som de börjat och hamnar utanför utbildningen. En liten grupp, två procent, hoppar av utbildningen genast i början av studierna. Att avbryta sina studier är två gånger vanligare inom yrkesutbildningen än i gymnasiet, där genomströmningen är relativt stabil. På längre sikt har antalet studerande som avbryter sina studier på andra stadiet tydligt minskat, och antalet som slutför sin examen har ökat. Men under de senaste åren har andelen hållit ganska jämn nivå.

Uppgifterna i publikationen är i huvudsak från 2019 och 2020. Coronapandemins följder för ungdomarnas välbefinnande och studiernas gång syns inte ännu i statistiken som var tillgänglig för publikationen. Det är möjligt att coronatiden kommer att öka skillnaderna mellan ungdomarna.

En viktig kommande reform är att läropliktsåldern kommer att höjas till 18 år i augusti 2021. Reformen kommer för första gången att påverka den åldersklass som går ut grundskolan i vår. Målet är att alla ungdomar i fortsättningen ska ta en examen på andra stadiet.

Läs mer:


Statistikpublikationen Nuorten koulutus Helsingissä – siirtymä peruskoulusta eteenpäin (På finska)

Foto: Kimmo Brandt, Helsingfors stads materialbank.