Skillnaderna mellan könen är till största delen likadana som för fyra år sedan 

Helsingfors stad utredde nu för andra gången lägesbilden för jämställdhet mellan könen genom att sammanställa statistikuppgifter om de utvalda indikatorer som är indelade enligt kön. Största delen av dessa är kopplade till tre indikatoruppföljningar på stadsnivå: indikatorer för hälsa och välfärd, stadsstrategi och hållbar utveckling. En tidigare motsvarande granskning utkom 2021.

Könsrelaterade skillnader finns inom alla granskade livsområden (hälsa och välfärd, säkerhet, utbildning och arbete, delaktighet och diskriminering). Skillnaderna i Helsingfors är likadana som de allmänt rådande uppfattningarna om kvinnors och mäns situation. Till exempel bostadslöshet är vanligare bland män än kvinnor, och kvinnorna upplever sin säkerhet sämre än männen.

Det finns även tydliga könsskillnader i de ungas psykiska välbefinnande och erfarenheter av sexuella trakasserier: enligt statistiken är flickornas situation betydligt sämre än pojkarnas. Största delen av de minderåriga som misstänks för brott är pojkar. 

Även ålder och ursprung påverkar könsskillnaderna 
 

Skillnaderna har hållit sig inom samma ramar för nästan alla de indikatorer som ingick i den föregående motsvarande granskningen. Kvinnornas erfarenheter av livskvalitet har dock försämrats och är inte längre bättre än männens. Den minskade rörligheten hos pojkarna i årskurserna 4–5 som lyftes fram i den senaste rapporten har i ljuset av de senaste uppgifterna åter förbättrats.

Det var möjligt att lägga till ett större djup till vissa mätare genom att utöver kön även ta med en annan bakgrundsfaktor, såsom ursprung eller ålder. Till exempel när det gäller erfarenhet av delaktighet verkar åldern ha betydelse. Flickor i högstadiet och på andra stadiet upplever klart oftare än pojkarna att deras delaktighet är väldigt dålig, men motsvarande könsskillnad syns inte längre bland dem som fyllt 20 år.

Föga information om situationen hos personer som tillhör en könsminoritet 

I publikationen har som en separat del granskats information om könsminoriteter och utmaningarna i informationsinsamlingen. De nuvarande sätten att samla in information producerar mycket föga information om situationen hos helsingforsare som tillhör en könsminoritet, men på basis av riksomfattande uppgifter är personer som tillhör en könsminoritet mer sårbara än andra. Det skulle behövas ytterligare forskning för att kartlägga situationen hos helsingforsare som tillhör en könsminoritet.