Att pojkarnas upplevelse av välfärd är bättre än flickornas syns tydligt till exempel i tillfredsställelsen med livet, den upplevda hälsan, psykiskt välbefinnande och sociala relationer. Situationen bland pojkar är svagare än bland flickor endast i fråga om vissa upplevelser gällande rusmedelsbeteende och säkerhet. Även en mycket bra upplevelse av familjens ekonomiska situation inverkade positivt på tillfredsställelsen med livet, den upplevda hälsan, psykiskt välbefinnande, sociala relationer och säkerheten i uppväxtmiljön.
Den färska undersökningen baserar sig på enkäten Hälsa i skolan, som Institutet för hälsa och välfärd genomför, och på svaren av de ungdomar som går i skolan i Helsingfors. I undersökningen har granskats hur flera faktorer som anknyter till individen eller familjebakgrunden påverkar den upplevda välfärden, hälsan och säkerheten.
Familjebakgrund påverkar ungdomars upplevelser av välfärd
Av de bakgrundsfaktorer som gäller familjeförhållandena har också den ungas familjetyp betydelse för välfärden. Ungdomar som bor med båda föräldrarna skiljer sig ofta och med många indikatorer positivt från både ungdomar som bor med sina föräldrar turvis och ungdomar som bor i ensamförsörjarfamiljer. Vardagsrytmen hos ungdomar som bor med båda föräldrarna är mer sannolikt regelbunden och de upplever otrygghet i uppväxtmiljön mera sällan än andra.
I undersökningen granskades också härkomstens betydelse för välfärden. Också kön hade samband med de observerade skillnaderna enligt härkomsten. Flickor med finländsk bakgrund upplever mer sannolikt än flickor med utländsk bakgrund exempelvis ångest, depression eller trakasserier i offentliga lokaler. Hos pojkar förekommer skillnader enligt härkomsten i synnerhet i upplevelsen av säkerhet i tillväxtmiljön. Pojkar med utländsk bakgrund upplever mer sannolikt än pojkar med finländsk bakgrund diskriminering, våld som orsakas av föräldrar, trakasserier eller mobbning i skolan.
Upplevelser av välfärd varierar enligt bakgrundsfaktorer
En central observation i undersökningen är att i synnerhet kön och familjens upplevda ekonomiska situation – tillsammans och separat – formar ungdomars upplevelser av välfärd. En mycket bra upplevelse av familjens ekonomiska situation utgör nämligen inte lika starkt skydd för flickor som för pojkar.
I synnerhet pojkar som upplever att familjens ekonomiska situation är mycket bra mår bättre än andra befolkningsgrupper. Däremot skiljer sig flickor som bedömer att familjens ekonomiska situation är högst måttlig negativt från andra i fråga om många välfärdsfaktorer. Exempelvis upplever nästan hälften av befolkningsgruppen måttlig eller svår ångest, medan andelen i de övriga befolkningsgrupperna är 30 procent eller klart mindre.
– Det verkar som att flickor som upplever att familjens ekonomiska situation är högst måttlig oftare har många problem med välfärden än andra befolkningsgrupper i Helsingfors. Det kan därför vara viktigt att bättre förstå sambandet mellan kön och familjens socioekonomiska ställning för att minska välfärdsskillnaderna mellan befolkningsgrupperna, säger Suvi Määttä, specialforskare från Helsingfors stad.
