Stadsdirektörerna för de sex största städerna är bekymrade över beredningen av den nya, uppmuntrande finansieringsmodellen för TE-tjänsterna. Man ska inte dra upp linjerna för finansieringsmodellen och den kompensation som eventuellt förknippas med den, förrän kalkylerna och effekterna på den kommunala ekonomin har gåtts igenom med kommunfältet. Detta understöds av reformens betydande effekter på den kommunala ekonomin. Det finns en risk att man beslutar om finansieringsmodellen utan tillräckligt grundlig bedömning av dess effekter.
Med den nya finansieringsmodellen strävar man efter positiva effekter på sysselsättningen. I finansministeriets planer skulle kommunernas ansvar för socialskyddsutgifter gällande sysselsättningen öka från 11 procent till 22 procent. Finansieringsmodellens inverkan på den kommunala ekonomin är således betydande, men kommunerna har inte hittills tagits med i beredningen. Det mest problematiska är att kommunerna inte har fått några grunder eller kalkyler för det varför överföring av organiseringsansvaret kräver att kommunernas andel av finansieringen fördubblas. Mer detaljerade bedömningar för det hur finansieringsmodellen skulle uppmuntra och vart besparingar på cirka 200 miljoner euro i den offentliga ekonomin skulle riktas till har inte framställts. För att kommunerna kan presentera sitt eget perspektiv informerade före beslutsfattandet, bör staten öppna grunderna för utvidgning av finansieringsansvaret i förhållande till effekterna på sysselsättningen och effektiviteten.
Om man efter ett grundligt övervägande skulle komma fram till ett resultat att det är motiverat att koppla ett kompensationssystem till finansieringsmodellen, bör beredningen av alternativa kompensationsmodeller fortsättas så att ingen kompensationsmodell överges innan en grundlig konsekvensbedömning. Alla möjliga kompensationsalternativ samt både direkta och indirekta effekter som medföljer dem ska utredas noggrant tillsammans med kommuner.
De sex största städerna är engagerade och redo att utveckla och genomföra effektivare och mer effektivfulla sysselsättningstjänster än i dag samt att hålla den nuvarande tidtabellen för överföring av sysselsättningstjänsterna till kommunerna 2024. Den uppmuntrande modellen ska innebära det att dess fördelar utnyttjar hela den offentliga sektorn – alltså även kommunerna. Därför är det viktigt att kommunerna även i fortsättningen har möjlighet att påverka hur de socialskyddsutgifter angående sysselsättningen, som de ska betala, ackumuleras i olika konjunkturlägen.
I samband med att finansieringsmodellen förnyas bör man ägna särskild uppmärksamhet åt det hurdana tjänster den styr kommuner att ordna. Det bör erkännas att även sådana sysselsättningstjänster som inte leder till att den arbetssökande omedelbart får sysselsättning kan ha positiva effekter på den offentliga ekonomin. Man ska också granska om den nya finansieringsmodellen innehåller incitament som styr kommunerna att producera tjänster för en viss målgrupp och sätta arbetssökande i en ojämlik ställning. Förnyelsens värsta möjliga slutresultat skulle vara en finansieringsmodell, där kommunernas finansieringsansvar och riskerna för den kommunala ekonomin samtidigt skulle öka avsevärt men kopplingen mellan högklassiga sysselsättningstjänster och kommunernas finansieringsansvar avbrytas. I kommunförsök med sysselsättningen har kommunernas finansiering redan skurits och den räcker inte för att genomföra den nordiska modellen för arbetskraftsservice.
Det är mycket viktigt att linjeringarna som rör finansieringsmodellen görs först efter att de ministerier, som har förberett ärendet, har analyserat alternativa modeller samt diskuterat dem och deras grunder med kommunerna. På så vis kan det endast säkerställas att den modell som ska väljas stöder en lyckad överföring av TE-tjänsterna även på lång sikt och är hållbar både ur den kommunala ekonomins och hela den offentliga ekonomins perspektiv.
Juhana Vartiainen
borgmästare, Helsingfors
Jukka Mäkelä
stadsdirektör, Esbo
Anna-Kaisa Ikonen
borgmästare, Tammerfors
Ritva Viljanen
stadsdirektör, Vanda
Päivi Laajala
stadsdirektör, Uleåborg
Minna Arve
borgmästare, Åbo