Det nya arkitekturprogrammet fastställer att arkitekturen i Helsingfors utvecklas genom att satsa i synnerhet på arkitekturen i vardagen, det offentliga stadsrummet, ett klimatvänligt byggande samt delaktighet och arkitekturkommunikation.
”Arkitekturprogrammet stöder sig på stadens strategiska mål och stadsplaneringen och beaktar de globala förändringarna. I programmet ingår 27 åtgärder för att nå målen. Verkställandet av programmet är en gemensam sak för hela staden”, berättar designchef Hanna Harris.
Helsingfors erbjuder en insiktsfull arkitektur i vardagen
Enligt programutkastet är Helsingfors en plats som erbjuder en arkitektur i vardagen som motsvarar människornas behov. Viktiga platser för detta är i synnerhet bostäder, skolor och daghem, knutpunkter i kollektivtrafiken samt andra offentliga rum.
Helsingfors ämnar utreda till exempel utarbetandet av en färgvägledning för arkitekturen och satsa på stadsförnyelseområdena. Staden ordnar också arkitekturtävlingar om betydande offentliga byggnader och begynnelsekvarter för nya områden.
Arkitektur kan också vara ett sätt att höja områdenas image och förebygga marginalisering. Å andra sidan är arkitektur och design också ett internationellt betydande särdrag för Helsingfors. Arbetet stöds bland annat genom att främja det nya arkitektur- och designmuseet.
Helsingfors bjuder in till att trivas i natur och stadsrum
Helsingfors är en stad som värnar om sin närmiljö, sina parker och sin karaktär av sjöstad, och identifierar deras betydelse för välbefinnandet. Staden planterar gatuträd, ersätter gräsmattor med ängar och ökar invånarnas möjligheter till stadsodling. Antalet gröntak ökas.
Helsingfors ämnar förbättra trivseln i den offentliga stadsmiljön också med hjälp av konst och belysning samt inleda beredningen av en strategi för det offentliga stadsrummet. Utomhusbelysningen planeras som en fast del av stadsrummet och landskapet.
Byggandet görs klimatsmart och ansvarsfullt
Helsingfors vill vara kolneutralt 2030. I arkitekturprogrammet används arkitekturen och byggandet som en del av lösningen på klimatkrisen och anpassningen till den.
Livscykelutsläppen från byggandet minskas ytterligare, och gamla byggnader repareras och förnyas skickligt. Helsingfors bereder och tar i bruk hållbarhets- och klimatkriterier för tävlingar om arkitektur och överlåtelse av tomter. Helsingfors utreder möjligheterna att inrätta en bank för byggdelar för att främja cirkulär ekonomi.
Helsingfors producerar bra miljö på många sätt
Helsingfors planeras tillsammans med stadsborna och genom sektorsövergripande planering. Helsingfors använder designtänkande och nya digitala verktyg i planeringen av en framtidshållbar miljö. Helsingfors satsar på barns och ungas delaktighet och barnorientering i stadsplaneringen. Man satsar också på kommunikation om arkitekturen till olika målgrupper.
De arkitekturpolitiska programmen erbjuder omfattande verktyg
Finland har internationellt sett varit pionjär med sitt första nationella program som publicerades 1998. Det nyaste nationella programmet ”Mot en hållbar arkitektur: Finlands nationella arkitekturpolitiska program 2022–2035” publicerades 2022.
Också finländska städer och kommuner har sedan 2000-talet utarbetat egna program.I Helsingfors stadsstrategi 2021–2025 fastställs att Helsingfors arkitekturprogram ska slutföras under denna strategiperiod.
”Med arkitekturprogrammet stakar vi ut Helsingfors stads verksamhet och inbjuder samtidigt också andra att värna om en högklassig arkitektur”, berättar sektordirektör Ville Lehmuskoski från stadsmiljösektorn.
Vid offentliggörandet av utkastet till arkitekturprogram den 18 april diskuterade detaljplanechef Marja Piimies, utvecklingschef Sanna Meriläinen, chef för stadsrums- och landskapsplaneringen Jussi Luomanen, byggnadstillsynschef Leena Immonen, museidirektör Reetta Heiskanen, projektledare Susa Eräranta och kommunikationschef Heikki Mäntymäki från Helsingfors stad. Programmet presenterades och diskussionen modererades av designchef Hanna Harris. Evenemanget öppnades av Anni Sinnemäki, biträdande borgmästare, och Ville Lehmuskoski, sektorchef för stadsmiljösektorn. Kommentaranföranden hördes av kulturråd Emma Harju från undervisnings och kulturministeriet samt av områdesarkitekt Anna-Riitta Kujala från Vanda stad.
Stadsmiljönämnden behandlar programutkastet tisdagen den 23 april.
