VårStad-projekt 2022–2024: Nätverkssamarbete är avgörande för att lyckas med ambulerande rusmedelsarbete

Projektet med ambulerande rusmedelsarbete som har pågått i två år i det centrala området i staden avslutas i november. Under sina besök träffade projektarbetaren mer än 1 600 klienter som fick konkret hjälp på ett flexibelt sätt utgående från sina behov. Inom rusmedelsarbetet visade sig nätverk bestående av många aktörer vara nödvändiga för att arbetet skulle lyckas. Lärdomar och erfarenheter från projektet utnyttjas och metoderna fortsätter i ett nätverk för ambulerande arbete.
Piirroskuva Helsingistä
Stadens och organisationernas verksamhet kompletterar och stödjer varandra på många sätt, till förmån för klienten. Bild: Lille Santanen

Baserat på en idé som stadsborna framfört i VårStad lanserades ett projekt för mer ambulerande rusmedelsarbete i det centrala området i slutet av 2022. Den erfarna sjukskötaren Saara Lappeteläinen valdes till heltidsanställd projektarbetare, och under två år utförde hon ambulerande rusmedelsarbete i främst Sörnäs, Alphyddan, Åshöjden, Hagnäs och Fiskehamnen. Under projektets gång har rusmedelsanvändningen och det ökade dåliga måendet som den ger upphov till blivit allt mer synlig i gatubilden i området.  

– Redan i början av projektet stod det klart att det fanns många klienter i området som behövde hjälp och stöd, och att deras behov av hjälp ökade. Det här tog sig uttryck i en ökad oro i bosättningsområdet och en försämrad känsla av trygghet, säger Lappeteläinen.

Hon samarbetade med många aktörer inom ambulerande rusmedelsarbete från olika organisationer och från staden. Under projektet träffade Lappeteläinen mer än 1 600 klienter och arbetsuppgifterna bestod av allt från livräddande första hjälpen till ambulerande bedömning av vårdbehov och rådgivning.  

– Besöken gav möjlighet att diskutera med klienter, bedöma deras vårdbehov, boka in framtida möten, skriva remisser till avvänjningsvård eller vara med och inleda till exempel bedömningsprocessen för substitutionsbehandling för opioidberoende. I många fall handlade det om att ge klienter meddelanden om till exempel en kommande tidsbokning, ärenden gällande socialarbete eller ett beslut om boende. Regelbundet ambulerande arbete skulle göra det möjligt att också följa upp klienternas hälsotillstånd, bedöma vårdbehovet och hänvisa dem till olika tjänster.  

Utvecklingsarbete mellan olika aktörer och arbetsformer

Enligt Lappeteläinen har byggandet av olika samarbetsnätverk och samarbetet mellan aktörer och medarbetare spelat en avgörande roll när hon utfört ambulerande rusmedelsarbete. Stadens och organisationernas verksamhet kompletterar och stödjer varandra på många sätt, till förmån för klienten.  

– Att samarbeta i nätverk var nyckeln till framgång för projektet. Mötena inom nätverket och den löpande diskussionen mellan medarbetarna bidrog till att skapa en gemensam förståelse för vilka arbetsmetoder som fungerar och tillgodoser klienternas behov. Hösten 2024 bestod nätverket av mer än 120 samarbetsorgan och enskilda medarbetare, säger Lappeteläinen.  

Ambulerande arbete ersätter dock inte verksamheten på fasta enheter, och verksamheten på fasta enheter är inte den samma som det ambulerande arbetet.

– I framtiden vore det viktigt att fokusera på att utveckla samarbetet mellan rusmedels- och mentalvårdsarbetet och de fasta tjänsterna, samtidigt som samarbetet mellan olika aktörer stärks och utvecklas.  

En tredjedel av de som fyllde i enkäten om rusmedelssituationen bor i det centrala området

 

Alla stadsbor som fyllt 13 uppmanades att svara på den nationella enkäten om rusmedelssituationen mellan den 23 september och den 13 oktober 2024. Syftet med enkäten är att ta reda på hur rusmedelssituationen ser ut i stadsbornas grannskap. Rekordartade 10 271 helsingforsare fyllde i enkäten, och av dem hade 7 913 fyllt 18 år och 2 358 var 13–17 år.  

Ungefär 35 procent, alltså 2 770 av alla vuxna respondenter bor i det centrala området. Nästan 31 procent av dem säger att de har sett narkotika förmedlas till minderåriga i sitt grannskap under det senaste året och 16,5 procent har sett alkohol förmedlas till minderåriga i sitt grannskap under det senaste året. I det centrala området säger nästan 60 procent av respondenterna att de har sett minderåriga dricka alkohol, nästan 61 procent har sett minderåriga använda elektroniska cigaretter och 68 procent har sett minderåriga använda cannabis eller annan narkotika under det senaste året.  

Oron i området avspeglas i invånarnas svar. Av de vuxna säger 65 procent och av de unga 40 procent att de har varit rädda för berusade människor som de mött på offentliga platser under det senaste året. Det är de berusade personernas oförutsägbara, aggressiva och förvirrade beteende som har väckt rädsla.

Lärdomar från projektet utnyttjas i samarbetsnätverket

 

Innehållet i det nu avslutade VårStad-projektet och hur projektet framskridit beskrivs i den slutrapport som publicerades den 5 november 2024. Saara Lappeteläinen fortsätter sitt arbete som sjukskötare på Symppis mobila hälsorådgivning som erbjuder klienter hälso- och socialrådgivning på vardagar på olika håll i staden.  

– De lärdomar och erfarenheter som projektet har gett utnyttjas, och metoderna som utvecklades under projektet fortsätter i nätverket för ambulerande arbete. Till exempel kan behovet av tjänster och vård även i fortsättningen bedömas ambulerande, säger Mikko Tamminen, direktör för boende-, kris- och missbrukartjänsterna. 

Den 5 november 2024 hölls ett diskussionsmöte gällande projektet där aktörer från samarbetsnätverket i det centrala området, representanter för Helsingfors stad, organisationer och invånare i området samlades. Inspelningen kan ses på Helsingforskanalen under två veckor från publiceringsdatumet, dvs. fram till den 20 november 2024.

VårStad är Helsingfors sätt att genomföra deltagande budgetering. Det innebär att invånarna får föreslå sådant de vill se i sitt eget bostadsområde. Varje omgång av VårStad spenderar Helsingfors 8,8 miljoner euro på att genomföra stadsbornas förslag.