Ett hälsofrämjande arbete
”Jag började jobba på rådgivningen genast efter att jag blev färdig från min utbildning i maj 2020. Det betyder att jag har jobbat här i ett och ett halvt år nu. Jag har alltid varit intresserad av att jobba med barn, människor och hälsofrämjande arbete. Redan i högstadie- och gymnasieåldern har jag dragit gympa- och scoutgrupper för barn och unga.
När jag under studietiden gjorde en sju veckor lång praktik på Haga mödra- och barnrådgivning fick jag bekräftat att arbetet passar mig, och en konkret förståelse för hälsovårdaryrket på rådgivningen. Praktiken gav mig även kontakter och underlättade arbetssökandet. Jag berättade att jag är intresserad av sommarjobb till avdelningsskötaren på min praktikplats. Hon i sin tur skickade mitt e-postmeddelande vidare och då blev jag inbjuden till en intervju i Drumsö, och här har jag jobbat sedan dess.
Jag jobbar med familjerna under hela graviditeten, från att bebisen fötts fram till att barnet är sex år. Vissa kommuner har barnrådgivning och mödrarådgivning uppdelat, men i Helsingfors jobbar hälsovårdarna med både och. Jag trivs med en varierande arbetsvardag! Vi leder även gruppverksamheter som bland annat grupper för sex månaders bebisar och familjeförberedelsegrupper. Under coronaepidemin har vi även testat på gruppverksamhet online.
Man lär känna familjen under åren och kan ta i beaktande en större bild, såsom det psykiska välmåendet, familjesituationen och familjens stödnätverk.
Dessutom jobbar vi ganska mycket utanför rådgivningen. Vid den första träffen när en ny bebis fötts gör vi hembesök, och 3-årsgranskningen sker i daghemmen. Ungefär hälften av mina kunder är svenskspråkiga och hälften finskspråkiga. Förstås också engelskspråkiga kunder.
Jag tycker det är motiverande och meningsfyllt att arbeta med att främja hälsa, stödja familjer och att se att mitt arbete gör skillnad. De flesta familjer och barn mår bra, vilket betyder att besöken brukar vara positiva och roliga, men förstås finns det även utmanande familjesituationer och hälsotillstånd att jobba med.
Vi har egna kunder, vilket gör att man lär känna familjen under åren och kan ta i beaktande en större bild, såsom det psykiska välmåendet, familjesituationen och familjens stödnätverk. Efter att barnen fötts försöker vi att de skall fortsätta gå hos samma hälsovårdare som mamman gått till. Till mina kunder hör ungefär 30 gravida och 200 barn.
För mig är arbetsgemenskapen ett stort stöd för att orka med arbetet.
När man söker sig till vårdsektorn måste man nog vara beredd på att arbetet stundvis är stressigt. Ibland när vi haft svårt att hitta vikarier syns det i min arbetsmängd, men som tur har vi en jättebra arbetsgemenskap här på Drumsö! Alla hjälper varandra. Om det inte hittas vikarier, vilket gör att det fattas en hälsovårdare, brukar vi dela upp arbetet sinsemellan.
För mig är arbetsgemenskapen ett stort stöd för att orka med arbetet. Vi har också stadsomfattande samarbete, vilket innebär att vi kan boka tider åt våra kunder på andra rådgivningar.
Enligt mig passar hälsovårdaryrket på rådgivning personer som tycker om att jobba självständigt, men också kan arbeta i grupp. Till skillnad från jobb på avdelning så arbetar man i sitt egna rum där man tar emot klienter. Vi fattar inte akuta beslut, så om det finns något man är osäker på kan man efter klientbesöket ta reda på svaret och höra av sig igen nästa dag. Så trots att arbetet kan vara stressigt innebär det sällan att ta akuta beslut.
Man ska också ha en god samarbetsförmåga för att kunna möta olika sorters klienter och för att samarbeta med andra professionella. Men å andra sidan tror jag inte att någon viss personlighet passar bättre än en annan. Eftersom barnen och familjerna är olika och har olika behov av stöd får alla användning för sina styrkor.”
