Remissbehandlingen av trafiksystemplanen som utarbetats av kommunikationsministeriet slutade den 5 mars 2025. Det är fråga om statens strategiska plan om utvecklingen av Finlands trafiksystem.
Utvecklingsåtgärderna som föreslagits i planen har anspråkslösa effekter. Andelen finansiering som har reserverats för trafikutvecklingen räcker inte till ens i nuläget, och i framtiden minskar andelen ytterligare. Detta hotar den potentiella ekonomiska tillväxten av stadsregioner och därmed hela Finland. Staten borde utöva bättre tillsyn över landets bästa i den Europeiska unionen för att förbättra Finlands möjlighet att få EU-finansiering för att utveckla trafiksystemet.
Projekt kring trafiken är långvariga utvecklingsprocesser av stadsmiljön och markanvändningen. När städerna inleder projekt som riktas långt in i framtiden behöver de kunna lita på överenskomna kostnadsfördelningar. Utkastet till planen axlar en allt större del av finansieringsansvaret för trafikprojekt på städerna både vad gäller statens och städernas gemensamma projekt och statens egna trafikledsprojekt. Detta är varken acceptabelt eller begrundat. Staten ska bära sitt ansvar om finansieringen av sitt trafiknät. Staten och städerna ska tillsammans komma överens om kostnadsfördelningsprinciperna av gemensamma projekt, och varje part ska förbinda sig i dem på ett långsiktigt sätt.
Kollektivtrafiken är en viktig del av finländarnas fungerande vardag och samtidigt hela Finlands hållbara utveckling och tillväxt. Stödet för kollektivtrafiken i de stora stadsregionerna har varit på samma nivå i åratal trots att folkmängden i stadsregionerna samt målen för hållbar mobilitet, kollektivtrafikens skala och kostnaderna för kollektivtrafiken är på en helt ny nivå. Tyvärr syns detta inte i trafiksystemplanens konkreta åtgärder, trots att planen konstaterar att i syfte att nå målen för minskade trafikutsläpp, främja trafiksystemets sociala hållbarhet och säkerställa att trafiksystemet fungerar är det viktigt att identifiera den enorma roll som kollektivtrafiken, gångtrafiken och cykeltrafiken spelar i stadsregionernas trafiksystem. Kostnads-nyttoanalyser visar tydligt att investeringar i stadsregionernas kollektivtrafik är väldigt lönsamma.
Stadsdirektörerna anser att de synpunkter som framförts under remissbehandlingen behöver beaktas och planen behöver revideras vad gäller de helheter som presenterats ovan.
Till stadsdirektörernas C21-nätverk hör stadsdirektörerna för Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Kouvola, Björneborg, Joensuu, Villmanstrand, Tavastehus, Vasa, Rovaniemi, Seinäjoki, S:t Michel, Kotka, Salo och Borgå. Det permanenta nätverket av stadsdirektörer stärker den stadspolitiska diskussionen och städernas gemensamma intressebevakning.
I städerna bor sammanlagt över tre miljoner människor, alltså 54 procent av Finlands befolkning och i dem ligger nästan två av tre finländska arbetsplatser.
