Trots coronaåret gav hemvårdens klienter hemvården det allmänna vitsordet 8,19 enligt skolskalan. Siffran var nästan den samma som resultaten för år 2018 (8,2). Till och med tre av fyra gav hemvården vitsordet god, berömligt eller utmärkt.
– Vi har gjort ett långsiktigt arbete för att utveckla hemvården. Under de senaste åren har vi bland annat anställt över 100 nya arbetstagare till hemvården. Det finns alltid rum för förbättring och utvecklingsarbetet fortsätter, men vi kan vara nöjda med det här resultatet, berättar serviceområdeschef med ansvar för utveckling av hemvården Soili Partanen.
– Det är också fint att klientnöjdheten ligger på samma nivå inom alla hemvårdens serviceområden. Vårt mål är att trygga likvärdiga tjänster för alla och där är vi på rätt väg, fortsätter Partanen.
Det högsta vitsordet (8,43) fick läkemedelsdispenseringen, som klienterna traditionellt har varit mycket nöjda med. Sämst klarade sig distansvården med vitsordet 7,86.
Vårdarna får särskilt beröm för sin vänlighet
95 procent av besvararna upplever att hemvårdspersonalen behandlar dem vänligt. 79 procent av dem som svarade anser att vårdarna alltid eller ofta har tid att uträtta de överenskomna uppgifterna utan brådska.
De flesta klientbesöken består av behandlingsåtgärder (67 %) samt hjälp med att ta medicin (46 %) och med tvättning (46 %). Det man mest vill ha mer hjälp med är utevistelse (20 %).
– 66 procent av besvararna berättar att de förutom hemvården även fått hjälp av sina barn och andra närstående i vardagen. Anhöriga och närstående har en betydelsefull roll i att klienterna ska klara av vardagen och till exempel i stödjandet av vardagsmotion, säger Partanen.
Dialogen med anhöriga och klienter måste utvecklas
Av de som besvarade enkäten visste 40 procent inte vem som är deras ansvariga vårdare. Nästa var femte besvarare var osäkra på om det upprättats en service- och vårdplan för dem.
– Under coronapandemin har vi inte kunnat ordna fråge- och diskussionskvällar för anhöriga och närstående, men vi fortsätter med det genast när det är möjligt. Det är viktigt för oss att diskutera med klienterna och deras närstående om hemvårdens betydelse och tillgängliga tjänster, samt få respons på vårt arbete, berättar Partanen.
Ett av utvecklingsobjekten är även stödjandet av klienternas vardagsmotion. Endast var fjärde enkätbesvarare berättade att hen hade gjort rörelseövningar.
– Inom hemvården används motionsavtal, som är en del av service- och vårdplanen. I det antecknar man de målsättningar för rörelse som man kommit överens om med klienten för att stödja hens välmående och förmåga att klara sig i vardagen. Målet kan till exempel vara att gå till postlådan. Användningen av avtalet utvidgas hela tiden och det är en del av stadens rörelseprogram, berättar Partanen.
Klientenkäten genomfördes i oktober 2020. Enkäten besvarades av 2 153 klienter och svarsprocenten var 33. Klientenkäten har genomförts regelbundet sedan år 2006 och den utförs cirka vartannat år. I enkäten svarade klienterna på påståenden som presenterades för dem. De fick också ge fritt formulerad respons.
Med hemvård avses hemsjukvård och hemservice. Hemvården ansvarar även för ordnandet av stödtjänster, såsom butikshjälp, tvätt, måltidsservice och städtjänster. En del av besöken kan genomföras som distansbesök.
För närvarande finns det cirka 7 000 klienter som får regelbunden hemvård i Helsingfors. Det görs över tre miljoner besök varje år.
Bild: Maarit Hohteri, 2019
