Enkäten skickades till sammanlagt 3 130 närståendevårdare och 953 närståendevårdare svarade på enkäten. Bland svararna finns både närståendevårdare för äldre och närståendevårdare för personer under 65 år. Motsvarande enkäter genomfördes också 2013 och 2018.
Närståendevårdarna utför betydelsefullt arbete när de hjälper sina anhöriga att klara sig hemma. Arbetet är tungt och är förenat med riskfaktorer, såsom belastning, som försämrar närståendevårdarnas välbefinnande. Detta i sin tur påverkar i väsentlig grad närståendevårdarnas ork och välbefinnande.
Stödet i vardagen hjälper till att orka
Av resultaten från enkätundersökningen framgår att tjänster som stöder smidigheten i vardagen upplevs som de viktigaste för välbefinnandet. I svaren betonades bland annat närståendevårdarens lagstadgade lediga dagar och andra vardagliga tjänster, såsom hemvård och anknytande tjänster, personlig assistans, barnvård, städtjänster och färdtjänst. Även rehabilitering, motion och sällskap hjälper den vårdbehövande eller närståendevårdaren att orka.
Av närståendevårdarna för personer över 65 år upplever fler att de får stöd av arbetstagaren i sitt område jämfört med andra närståendevårdare. Till och med hälften av närståendevårdarna för personer under 65 år upplever att de inte får stöd av arbetstagaren inom närståendevården. Nästan hälften av närståendevårdarna upplever att de endast ibland eller aldrig får bra stöd i sin roll som närståendevårdare. Upplevelsen av att få stöd minskade något jämfört med år 2018. Information önskas om vilka olika tjänster som finns att få och hur de söks. Information behövs om närståendevården överlag – om förmåner, tjänster och möjligheter att stödja vardagen.
Trots att närståendevårdarens lagstadgade lediga dagar enligt svaren var mycket viktiga, tog endast 35 procent av närståendevårdarna ut alla eller nästan alla sina lagstadgade lediga dagar. Närståendevårdarna för personer under 65 år tog oftare ut sina lediga dagar än närståendevårdarna för personer över 65 år. Enligt enkäten var de vanligaste orsakerna till att inte ta ut de lagstadgade lediga dagarna upplevelsen av vårdens kvalitet och tillgänglighet, den anhörigas samtycke, bristfällig information, viljan att vara tillsammans, att den vårdbehövande är svårskött och försämrad hälsa på grund av ledigheten. Å andra sidan upplevde en del av svararna att de inte behövde ledigheter.
Vidare från resultaten
Största delen av närståendevårdarna upplever att närståendevården är värd mödan, och känslan av betydelse är den största faktorn som motiverar till att orka.Även upplevelsen av engagemang, kärlek, ett bra förhållande till den vårdbehövande samt stöd av närstående hjälper närståendevårdaren att orka.
Verksamheten vid verksamhetcentralen för närståendevård har förtydligats och man har satsat på möten och handledning för närståendevårdsfamiljer och utvecklat tjänsterna för närståendevårdsfamiljerna så att de bättre stöder deras behov. Helheten av stöd för närståendevård för äldre har utvecklats i och med projektet för närståendevård (2022–2023) och utvecklingsarbetet fortsätter.
På basis av enkätundersökningen börjar man härnäst utveckla tjänster och verksamhetssätt som stöder närståendevårdarnas arbete samt främjar en övergripande tillgång till information. Inom tjänsterna för äldre och närståendevård pågår för närvarande ett delprojekt inom programmet för hållbar tillväxt, (2023–2025) där behovet av familjevård för äldre utreds. Inom funktionshinderservicen pågår i sin tur ett delprojekt inom samma program , där man utvecklar den tillfälliga vården som helhet. I det här delprojektet har man gjort pilotförsök med tillfällig dagvård vars resultat utvärderas under våren. För närvarande granskas värdet på och innehållet i servicesedlarna för vård som ges i hemmet med stöd för närståendevård.
Detta utvecklingsarbete har genomförts inom ramen för projektet Hållbar tillväxt, vars mål är att stärka välbefinnandet och förebygga problem. Projektet är en del av Finlands program för hållbar tillväxt, vars finansiering kommer från EU:s återhämtningsinstrument av engångsnatur (Next Generation EU). Programmet samordnas av social- och hälsovårdsministeriet och genomförs i alla välfärdsområden i Finland och i Helsingfors.
