Distansvården är den primära vårdformen i Helsingfors, när en stadsbo börjar behöva stöd för sitt hemmaboende. Kundvalet görs dock alltid omsorgsfullt inom social- och hälsovårds- samt räddningssektorn i Helsingfors, eftersom vårdformen inte lämpar sig för precis alla.
– Den vårdform som lämpar sig bäst beror i hög grad på kundens funktionsförmåga och de individuella behoven bedöms alltid noggrant. Alla våra kunder har utöver distansbesöken också traditionella hemvårdsbesök. På distans kan vi lätt öka antalet dagliga inspektionspunkter för hemvården, berättar Anne-Maria Siitonen, chef för omsorgstjänsterna i Palvelukeskus Helsinki.
Palvelukeskus Helsinki producerar distansvård för Helsingfors stad. För distansvård installeras en surfplatta i kundens hem med hjälp av vilken distansbesöken sker. Surfplattan är lätt att använda och den dubbelriktade kontakten med skötaren öppnas automatiskt. Kunden behöver inte göra något annat än att komma i närheten av anordningen vid distansbesöket.
– Under distansbesöket kontrollerar vi kundens tillstånd, ätande och läkemedelsintag samt mäter eventuellt blodsockervärdet eller blodtrycket. Vi pratar också dittan och dattan om dagens händelser. En del av kunderna deltar också gemensamt i lunchstunder som ordnas via distansanordningen. Om vi upptäcker att något inte är i skick, kontaktar vi med låg tröskel den vårdande instansen. Vi samarbetar tätt, säger Siitonen.
Nära men på distans
Distansvården intresserar också många yrkesmänniskor som vill ha ombyte i det traditionella vårdarbetet eller som är intresserade av nya hälsovårdsformer. I och med coronatiden har också möjligheterna till distansvård utvecklats i en mer flexibel riktning och till exempel distansarbete och deltidsarbete har utökats. För närvarande gör en vårdare som arbetat längst på Palvelukeskus Helsinki distansbesök från Kempele.
Även om det kan finnas flera kilometer mellan vårdaren och den vårdbehövande, är besöket av en distansskötare för många kunder ändå en intim upplevelse.
– Förhandsuppfattningen kan vara att vårdaren bakom distansanordningen på något sätt är mer avlägsen, men uppfattningen ändras ofta. Många kunder och anhöriga har förvånats över hur intim kontakten med en distansskötare kan vara via en skärm. Vi har inte bråttom, och vi kan koncentrera oss enbart på kunden. Under besöket sköter vi inte om någonting annat. Kunden har reserverats en viss tid och hen kan lita på att få det som utlovats.
Trygghet för hemmaboende
Via distansanordningen kan kunden under dagen även själv kontakta vårdaren vid behov. Detta skapar trygghet för många kunder och anhöriga.
Vårdformen utvecklas också kontinuerligt i Helsingfors. Siitonen påpekar att det finns många möjligheter att producera social- och hälsovårdstjänster med tekniken och sättet för distansvård.
– Anordningen kan utnyttjas till allt från att förmedla kulturellt innehåll till att öka växelverkan mellan människor. Under coronatiden testade vi ett närståendeabonnemang som också gjorde det möjligt för anhöriga att ringa till kundens anordning för distansvård. Detta är en mycket önskad egenskap som vi för närvarande vidareutvecklar. Jag hoppas att man i framtiden kan främja införandet av sådana tjänster som främjar social välfärd och hälsa trots begränsningarna i finansieringen och lagstiftningen, konstaterar hon.
Under vårdformens tioåriga historia har det hunnit ske mycke. Även ett rånförsök har hindrats under ett distansbesök.
– Tack vare distansskötaren hamnade dessa aktörer slutligen också i polisens händer, tackar Siitonen.
