Särskilt bland gymnasisterna har de utdragna distansstudierna på andra stadiet försvagat inlärningen och välbefinnandet. Cirka 70 procent av de studerande i gymnasiet och de studerande inom yrkesutbildningen upplever att distansstudierna har medfört svårigheter för dem att framskrida i studierna. Sammanlagt 56 procent av gymnasisterna har känslor av hopplöshet och nedstämdhet nästan varje dag eller de flesta dagar.
Helsingfors stad kartlade inlärningen och välbefinnandet bland de studerande på andra stadiet under distansstudierna med studerandeenkäter som utfördes i maj 2020 och i februari 2021 i stadens gymnasier och yrkesinstitutet Stadin ammatti- ja aikuisopisto. I huvudstadsregionen har distansstudierna pågått redan ett år med undantag av en kort närundervisningsperiod på hösten 2020.
Enligt den senaste enkäten upplever 77 procent av gymnasisterna att de lär sig sämre under distansstudier än under närundervisning. För de studerande inom yrkesutbildningen har distansstudierna försvårat framför allt de praktiska övningarna, som är en väsentlig del av att lära sig ett yrke. De studerande har svårt att upprätthålla studiemotivationen under distansstudierna och coronaläget ökar helhetsbelastningen.
Det att distansstudierna på andra stadiet har pågått länge har ökat behovet av stöd för lärande. Svaren tyder emellertid på att många studerande upplever att det är svårare att be om hjälp under distansstudier än under närundervisning, vilket försvårar rättidig insättning av stöd. De studerande värdesätter klara anvisningar och en enhetlig praxis i samband med distansundervisning. Gymnasisterna har haft nytta av att antalet uppgifter har minskat samt av de flexibla inlämningstiderna, och de studerande inom yrkesutbildningen av att nödvändig närundervisning har ordnats speciellt inom yrkesinriktade studier. Både gymnasisterna och de studerande inom yrkesutbildningen anser att den individuella handledning och det stöd som de har fått av personal med undervisnings- och handledningsuppgifter är viktig. Personalens stöd förbättrar också lärupplevelsen.
”Under distansstudierna har de studerandes välbefinnande försvagats på ett alarmerande sätt. Särskilt för de yngre har de sociala relationerna under studievardagen, såsom att träffa vänner och lärare, varit viktiga. Upplevd ensamhet har ökat kraftigt under året bland gymnasisterna och sammantaget har det psykiska välbefinnandet försvagats”, konstaterar Liisa Pohjolainen, sektorchef för fostran och utbildning.
Sammanlagt 56 procent av gymnasisterna har känslor av hopplöshet och nedstämdhet nästan varje dag eller de flesta dagar. Våren 2020 var andelen 39 procent och i enkäten Hälsa i skolan var resultatet 18 procent i en liknande fråga. Av de studerande inom yrkesutbildningen hade cirka en tredjedel ofta känslor av hopplöshet och nedstämdhet. Totalt 38 procent av gymnasisterna och 28 procent av de studerande inom yrkesutbildningen känner sig ensamma ofta eller fortlöpande. Välbefinnande och lärande hänger samman särskilt för gymnasisternas del: de studerande som mår dåligt upplever också att de lär sig sämre och klart fler anser att studierna inte framskrider som de ska till följd av coronaläget.
Distansstudierna passar en del av de studerande. I synnerhet vuxenstuderande upplever att de har nytta av distansstudierna. Cirka 12 procent av gymnasisterna och omkring 18 procent av de studerande inom yrkesutbildningen tycker mycket om att studera på distans. Distansundervisning kunde ordnas i större utsträckning och digitala verktyg utnyttjas inom undervisningen också efter coronan, anser en del av de studerande. Största delen av de studerande klarade av att använda de program som har varit i bruk under distansstudierna, och antalet studerande som upplevde att de hade svårigheter med dem hade minskat under året.
”I och med att distansstudier passar en del av de studerande kan vi inhämta värdefull information om hur olika studieformer kan utvecklas också efter coronan. Jag vill emellertid understryka att vi är djupt bekymrade över hur de studerande ska lära sig och orka då distansstudierna har varit långvariga. Vi stödjer de unga på alla möjliga sätt, men det faktum att inlärningen och välbefinnandet försämrats kan ha långvariga effekter på de ungas liv”, konstaterar Pohjolainen.